Barcelona: Nästan framme

En stor besvikelse infann sig igår kväll när Barca kunde säkra ligaguldet på hemmaplan för första gången sedan 1998, för första gången sedan Rivaldo ledde oss till guld. Vi hade det som i en liten ask, 3-1 hemma mot ett Villareal som har gjort många besvikna den här säsongen. Men de har sina kvaliteter trots allt, dessa kvaliteter stavas Rossi och Fernandez.

Det blev 3-3 tillslut och det sista målet gjordes i 92:a minuten. Man ska egentligen inte klaga på Barcas säsong hittils, men hur kunde de tappa ledningen i just den här matchen? Även ett lag som Barca, som är så oerhört offensivt inriktat, måste kunna bevaka en ledning när det gäller så mycket. Inte så att man blir orolig för om vi verkligen ska vinna ligan, det har varit klart sedan El Clásico. Men det betyder mycket för fansen att få fira med sina hjältar på Camp Nou efter så lång väntan. Jag kan tycka att Pep kunde ha gjort mer än att byta ut Etoo mot Sylvinho för att försvara ledningen. Jag såg ingen tydlig ändrad strategi för att hålla Rossi och hans kamrater utanför vårat straffområde. Jag är mycket väl medveten om att det inte ligger för Barca att försvara, vi är ett traditionellt offensivt lag som ska anfalla, hela tiden attack attack attack. Jag är glad för det, men ibland måste man kunna svälja stoltheten helt och hållet och, i det här fallet, försvara.

Hur som helst, nu får vi säkra guldet borta mot Mallorca istället. På platsen där Sami Etoo tydligt har sagt att hans hjärta och hem finns, och han spelar fotboll där det "betalas bäst". Jag tror inte att Barcelona var beredda att betala Etoo mer än i exempelvis Uzbekistan eller Manchester. Men han stannade hos oss och det var väl en herrans nåd. 28 mål hittils på 35 matcher i världens näst bästa liga. Tackar för det. Mallorca-Barcelona 17/5 2009 är datumet då bucklan efter två svåra år äntligen ska hem. Fantastiskt.


Daniel Svärd